Kitty Crowther

Kitty Crowther om läsandets betydelse

Jag har fängslats av berättelser så länge jag kan minnas. De är utvecklande för ens inre jag och gör sinnena mer lyhörda. Berättelser är som att andas: in, ut, in, ut.

En del människor har stark drivkraft att gå ut och gå, men jag för min del hade den här starka drivkraften att vandra omkring inuti mitt eget huvud. Jag behöver få utforska, in i minsta detalj, eftersom tanken behöver hela spektret av möjligheter för att kunna välja. Hur kan man lämna ett rum om man inte ens kan föreställa sig en dörr? För mig är det vad läsning handlar om.

Skrivandet har haft en enorm inverkan på vår civilisation, så mycket att vi läser utan att vi ens är medvetna om det. Men att läsa fungerar egentligen bara om det finns lite mystik eller magi omkring det, och det gäller oavsett om det handlar om formen eller berättarstilen. Och det är därför jag tycker att det är så otroligt viktigt att läsa högt. Att läsa böcker som verkligen gör avtryck.

För att inte tala om vilken betydelse berättarna har. För inte så länge sedan var jag i Libanon. I ett klassrum där fick jag träffa en elvaårig pojke och det bara lyste om honom. Han hade varit med i en berättartävling. Jag kunde inte låta bli att be honom att berätta en historia för mig. Den var fantastisk: en fruktansvärd berättelse om en stor björn som åt upp en hel familj. Det är befriande att kunna skratta åt något som egentligen är så hemskt.

Första gången jag insåg hur vackert det skrivna ordet är var när jag upplevde att jag kunde höra min egen röst läsa en berättelse för mig.

Hela intervjun med Kitty Crowther finns publicerad på engelska här.