Hallå där Stefan Casta och Lennart Eng! - ALMA
Stefan Casta, foto: Stefan Tell
Lennart Eng, foto: Stefan Tell
 

Hallå där Stefan Casta och Lennart Eng!

Efter 12 år i ALMA-juryn är det dags för författaren Stefan Casta och illustratören Lennart Eng att lämna sina platser till förfogande. Hur känns det? Vad tar de med sig och vilket är deras starkaste minne efter alla dessa år? Läs vår intervju!

Du har suttit i ALMA-juryn i 12 år. Hur känns det nu att lämna uppdraget?

Stefan:  ̶  En smula vemodigt men samtidigt helt ok. Det är viktigt att det kommer in nya ledamöter. En sådan här jury bygger på en finstämd mix av kontinuitet och förnyelse. Men en sak är enbart positiv. Jag bor ute på landet, i Skåne, och åren i juryn har inneburit väldigt många resor och övernattningar.

Lennart:  ̶  Det är naturligtvis med blandade känslor man lämnar ett så otroligt intressant uppdrag. "Nej, är det redan slut, hur fort går tolv år egentligen?" Samtidigt är det ett uppdrag som under delar av året är väldigt tidskrävande. Så mycket intressant läsning och fördjupning i bokvärldar som jag, i varje fall delvis, aldrig skulle kommit i kontakt med. Men det är bra att det inte är ett evighetsuppdrag; att det sker en förnyelse av blickar och tankar på det juryn möter. Det har varit ett stort privilegium att få vara med!

Vad kommer du att göra nu? 

Stefan:  ̶  Jag tänker att jag ska försöka vara mer ledig, på ett lite franskt sätt. Men jag kommer att fortsätta att undervisa och handleda på Författarskolan vid Lunds universitet. Och förhoppningsvis kommer tiden att räcka till en eller annan egen bok.

Vad tar du framför allt med dig från juryarbetet?
Stefan:  ̶  Alla fina boksamtal som jag lärt mig så mycket av och alla fantastiska författarskap jag fått lära känna på djupet.

Lennart:  ̶  Hur mycket man kan lära sig genom att samlas kring en gemensam uppgift och kan föra en lång dialog tillsammans. Ett samtal där alla, oberoende av åsikt verkligen lyssnar på varandra. En viktig insikt inuti den erfarenheten är att det också går att byta uppfattning helt prestigelöst.

Du har varit med och utsett tolv pristagare. Vilket är ditt starkaste minne från alla dessa år?

Stefan:  ̶  Kanske när Shaun Tan höll sin pristagarföreläsning på Kulturhuset. Han var rätt okänd för en större publik. Men salen på Kulturhuset var sprängfylld och han hyllades som en rockstjärna. Då tror jag många kände vilken kraft det fortfarande finns i riktigt bra böcker för barn.

Lennart:  ̶  Där blir det svårt, alla har varit så olika och mötet med dem "in real life" har bjudit på så många fina stunder nej, jag får passa.

Vad har varit svårast eller mest utmanande med att sitta i ALMA-juryn?

Stefan:  ̶ 
Det svåraste, och det viktigaste enligt mig, är nog det riktigt internationella perspektivet. Att se bortom det västerländska och upptäcka den goda litteraturen i andra delar av världen.

Lennart:  ̶  Det kan man se från olika aspekter. I ett sekretessomgärdat juryarbete är tystnaden utåt central. Det måste man hantera i alla möjliga situationer. Jag kanske sitter där med kunskap som jag skulle kunna  bidra med i ett annat sammanhang men får agera okunnig och vara tyst. När det gäller själva grunduppdraget att utse en pristagare är det givetvis en stor utmaning att värdera olika genrer och prestationer mot varandra, att skapa redskap för att väga ett värdefullt läsfrämjande arbete mot ett övertygande författarskap eller en lysande bilderboksskapare.

Vad har varit roligast?

Stefan:  ̶  Ögonblicket när vi efter månader av läsande och diskuterande till slut ska han en omröstning och plötsligt inser att det inte behövs eftersom vi är helt överens om vem som ska få priset.

Lennart:  ̶  Jag får nog lov att vara lite tråkig här men personligen tycker jag att det är själva jurymötena. Men det är också, naturligtvis, fantastiskt att följa hur ALMA:s arbete och uppmärksamheten kring pristagarna sprider sig som ringar på vattnet i världen.

När juryn har bestämt vem som får priset så ringer ni upp pristagaren för att berätta. Vems reaktion minns du tydligast?

Stefan:  ̶  När Guus Kuijer svarade att han inte hade tid att prata med oss för han skulle till tandläkaren! Och så förstås alla gånger när pristagaren inte svarat alls och vi fått leka detektiver och ringa alla möjliga personer i hens närhet.

Lennart:  ̶  Sonya Hartnetts genuina och oförfalskade överraskning, skepsis och till slut glädjen, var en höjdare. Hon trodde verkligen att Larry Lempert (dåvarande ordförande) skojade med henne, att det var något slags practical joke. Sonya upprepade det flera gånger "You are joking me!". Och sen hennes otroliga utandning när det hela sjönk in. "Om ni bara visste hur mycket det här betyder för mig!". Det var gripande på ett väldigt speciellt sätt.

Bland de som fått priset hittills, har du någon personlig favorit?

Stefan:  ̶  Då kanske jag måste välja Sonya Hartnett, en av ”mina” första pristagare. Några av hennes ungdomsromaner bär jag fortfarande som en andra hud.

Lennart:  ̶  I en familj har man inga favoriter. Jag upplever att de som fått priset, de som jobbat med det på olika sätt i juryn och på kansliet ingår i en slags växande glad familj. Man märker det på mässor eller vid andra tillfällen när en eller flera närvarar samtidigt det etableras starka band.

Tycker du att genren tas på större allvar nu än när priset instiftades för femton år sedan?

Stefan:  ̶  Jag tror inte världen förändras så fort. Men ibland tänker jag att det här fina priset faktiskt kan vara en av de där små, små detaljerna som på lång, lång sikt bidrar till att göra världen till en bättre plats för barnen. Jag tycker vi har anledning att vara stolta över att det är Sverige som delar ut det. Det var ett mycket bra initiativ av den dåvarande regeringen.

Lennart:  ̶  Det är svårt att bedöma, trots allt handlar det om en relativt kort tid. Men på vissa platser har fokus på pristagaren betytt en större uppmärksamhet för genren, vars status har höjts och blivit synligare.

_________________________________________________________

De nya jurymedlemmar som ersätter Stefan Casta och Lennart Eng utses av Kulturrådets styrelse och tillträder 1 juli 2018. Juryn består av totalt tolv ledamöter.