Läsnyckel till Gilly Hopkins hittar hem

av Katherine Paterson

Mottagare av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2006

Skriven av Birgitta Fransson

Om författaren

Den amerikanska författaren Katherine Paterson har skrivit omkring 40 böcker sedan debuten 1973 med The Sign of Chrysantemum (Den namnlöse pojken – samurajens son, 1981). Det är en historisk roman som utspelar sig i Japan, ett land där Katherine Paterson bodde i fyra år när hon var yngre.

Katherine Paterson föddes i en missionärsfamilj i Kina 1932 och när familjen så småningom flyttade tillbaka till USA kände sig Katherine främmande och annorlunda. Hon önskade att Amerika skulle vara hennes hem, men det var ett främmande land för henne. Hon var också främmande för sina klasskamrater, som gjorde sig löjliga över hennes kläder och hennes uttal och hånade det land hon kom ifrån.

Hennes erfarenheter under den här tiden ligger till grund för flera av hennes böcker, som ofta handlar om barn som känner sig annorlunda och ”fel”. Ofta är de också – som i Gilly Hopkins hittar hem (1989) och Stjärnkikaren (2007) – svikna av sina föräldrar och andra vuxna. Hon väjer inte för att skriva om svåra saker. I Bron till Terabitia – hennes genombrottsbok från 1977 – dör den 10-åriga huvudpersonen Lesley och läsaren får följa hennes lekkamrat och bästa väns tankar och känslor.

Katherine Paterson skriver psykologiska berättelser och står alltid på barnens sida. Men hon gör inte bara realistiska och inkännande samtidsskildringar, utan har också skrivit en rad historiska romaner, dels från Japan och Kina, dels från USA. Bland annat Lyddie (1993) som handlar om en fattig flicka på 1800-talet som arbetar i en textilfabrik. Det är en skildring i Dickens stil och dennes Oliver Twist är betydelsefull för Lyddies utveckling.

Paterson har också gett ut en rad bilderböcker och böcker för mindre barn som bygger på klassiska sagor och myter. Hon är översatt till över 20 språk och har fått praktiskt taget alla amerikanska utmärkelser som finns samt en del internationella, med H.C. Andersen-medaljen 1998 och Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2006 som höjdpunkter.

Om boken

Gilly Hopkins hittar hem är en av Katherine Patersons många böcker som berättar om barn som blivit ordentligt tilltufsade av livet.

Gilly är elva år, hennes mamma övergav henne när hon var liten och hon har flyttat från fosterhem till fosterhem. Överallt har hon gjort bort sig och tvingats flytta. Nu är hon på ett nytt ställe, en hemsk plats tycker hon. Huset är smutsigt, möblerna slitna, hennes nya fostermamma är dum som ett spån och tjock som en flodhäst.

Gilly längtar efter och idealiserar sin biologiska mamma och planerar att göra livet surt för sin nya fostermamma. Hon är arg, tuff, hård – och ledsen inuti. Men hon förändras under bokens gång och det gör även hennes syn på sitt nya fosterhem.

Boken är skriven helt ur Gillys synvinkel och läsaren kan se att hon ofta lurar sig själv och att verkligheten inte riktigt ser ut som hon tror. Det ger en intressant ambivalens åt läsningen och mycket att diskutera i en grupp.

Gilly Hopkins hittar hem (The Great Gilly Hopkins) har väckt protester i religiösa kretsar i USA. Många har velat förbjuda den för att den är anti-kristen och för att huvudpersonen har ett grovt språk. Katherine Paterson som själv är djupt troende har svarat att boken bygger på den bibliska historien om den förlorade sonen. Och att en flicka som Gilly Hopkins inte kan ha ett språk som en söndagsskolefröken.

Att fundera på och prata om

Vad skulle du tycka om Gilly Hopkins om du träffade henne i verkligheten?

Varför tror du att Gilly är så elak mot Agnes och mot William Ernest?

Varför är det så viktigt för Gilly att vara duktig i skolan och bäst på alla prov?

Hur tror du det är att vara klasskamrat till Gilly?

Varför tror du att hon reagerar som hon gör när hon kommer till sitt nya fosterhem hos Trotter? Och vad är det som gör att hon så småningom helt ändrar uppfattning?

Gilly Hopkins hittar hem är skriven för ganska länge sedan (1978) och utspelar sig i USA. Märks det i boken att det är en annan tid och ett annat land? Eller skulle allting lika gärna kunna vara Sverige i dag?

Finns det någon person i boken som du tycker särskilt mycket om eller undrar över och skulle vilja veta mer om?

Vad tycker du om slutet? Är det ett bra eller dåligt slut?

Läs mer

Katherine Paterson av Maria Nikolajeva i Författare och illustratörer för barn och ungdom, del 6 (Bibliotekstjänst 2000)

Om att bli en bro, tacktal vid utdelningen av H.C. Andersen medaljen. Opsis Kalopsis nummer 1/2001

Oh my world! Katherine Paterson har fått Alma-priset av Birgitta Fransson, Opsis Kalopsis nummer 2/2006

Katherine Patersons hemsida, länk här.

Bonnier Carlsens hemsida, länk här.

Denna läsnyckel är skriven av Birgitta Fransson, tidigare medlem i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.

Läs mer om Katherine Paterson