Ingen bok är den andra lik
Texten är skriven av juryn 2016.
Meg Rosoffs ungdomsromaner utgör en svit existentiella dramer där värderingar och normer, idéer och föreställningar hela tiden ifrågasätts och förändras. Hennes författarskap är i högsta grad transformativt och frågan ”vad som händer om” (”what if”) är både en realitet och ett tankeexperiment. Som ungdomsboksförfattare är Rosoff ovanlig i sitt sätt att skildra den unga människan: med respekt men samtidigt kritiskt, närgånget granskande och humoristiskt.
Meg Rosoffs första roman How I Live Now (2004, Så har jag det nu) är en skakande skildring av krig och kärlek ur en ung människas perspektiv. Det är en dystopisk actionberättelse men också en roman om ung och utmanande kärlek mellan två kusiner – varav en bara är fjorton år – som övervinner gränser för vad som kan berättas i en ungdomsbok.
Femtonåriga Daisy från New York skickas till släktingar i England över sommaren. När kriget plötsligt bryter ut blir hon och hennes kusiner tvungna att klara sig utan hjälp av några vuxna. Mitt i allt vansinne och kaos finns ingen tid till eftertanke. Daisy formulerar det själv så här: ”Om ni inte har varit med om ett krig och undrar hur lång tid det tar att vänja sig vid att förlora allt man tror att man behöver eller älskar, så kan jag berätta att det går på nolltid.” Hur behåller man livskänslan när allt faller samman? Romanen ger inga enkla svar. Daisy betalar ett högt pris för sin överlevnad, men får insikter om sig själv och vad som är värt att leva för.
How I Live Now fick ett enormt genomslag och betydelse för ungdomsromanens utveckling. Idag omfattar hennes författarskap sju ungdomsromaner, ett par bilderböcker och en roman utgiven för vuxna. Böckerna som följt debuten är sinsemellan mycket olika men förenas av att de är överraskande, drastiska och emotionellt laddade. På gnistrande prosa gestaltar Rosoff oförglömliga romankaraktärer som befolkar det snåriga gränslandet mellan barndom och vuxenliv. Omständigheterna är stundtals prövande, rentav fasansfulla, men berättelserna rymmer också skör och vacker kärlek, empati och osviklig lojalitet.
Även den andra romanen Just in Case (2006, Justin Case), som belönades med The Carnegie Medal, handlar om en vilsen tonåring. Femtonårige David Case kämpar med en nyvunnen insikt om sin egen dödlighet. För att lura ödet bestämmer han sig för att bli någon annan. Han byter namn till Justin och ändrar sin livsstil, men tappar samtidigt bort sig själv. Med humor och svärta skildrar Rosoff hur Justins identitetskris missförstås av omvärlden som försöker göra honom till någon han inte är. Romanen berättas som en medvetandeström – likt vindlingarna i Justins hjärna – som inte ger läsaren en chans att komma undan. Likt huvudpersonen Holden i Salingers klassiker The Catcher in the Rye (1951) har Justin tydliga besvär med sin verklighetsuppfattning. Han hör ödets röst och åtföljs av en imaginär hund.
I Rosoffs verk är frågor om kropp, identitet och genus, förlust och minne centrala. Hennes tredje roman What I Was (2007, Den jag var) är skriven som en tillbakablickande minnesprosa. Det är en komplex historia om vänskap, kärlek, frigörelse, funderingar över ett sårigt förflutet och svåra vägval i livet. Berättelsen utspelas på 1960-talet i ett suggestivt sjunkande kustlandskap som speglar de gränsöverskridningar romanen iscensätter. I denna karga trakt befinner sig den sextonårige berättaren förpassad till en pojkskola efter att ha blivit relegerad från två tidigare internatskolor. Hans far kräver att han ska skärpa sig och bli en man, medan han själv knappt klarar av att vara pojke på det sätt som motsvarar familjens och skolans medelklassideal, det vill säga att vara populär, smart och sportig. Han hittar en väg ut ur den utstakade framtid han föraktar när han träffar Finn, en pojke som lever helt ensam i en stuga vid havet. I Finn ser han den han själv skulle vilja vara, men hans uppslukande kärlek får dramatiska följder och gör honom blind för vem Finn egentligen är.
Rosoff varierar skickligt sina narrativa grepp och synvinklar. Hon skriver inom välkända litterära genrer och berättartraditioner men använder dem fritt för egna syften. Ett tydligt exempel är den historiska berättelsen The Bride´s Farewell (2009) som tilldrar sig i ett böljande engelskt landskap kring Salisbury Plains och för tankarna till engelska 1800-talsromaner och författare som Thomas Hardy. I Rosoffs händer blir detta en aktuell och gripande berättelse om Pell, som trotsar konventionen och flyr en framtid som fattig, gift kvinna dömd till vardagsslit och barnafödande till ett liv på egna villkor. Men det är ingen förenklad romantiserad bild av kvinnlig frigörelse som tecknas. Pells val innebär svåra uppoffringar och hon får kämpa för dem hon älskar.
Med There is no Dog (2011, I begynnelsen var Bob) fortsätter Rosoff att utmana sina läsare. I denna teologiska satir är Gud en hormonstinn och känslomässigt instabil tonåring vid namn Bob. Av alla sina skapelser är Bob mest förtjust i snygga tjejer, problemet är bara att varje gång han blir förälskad drabbas jordklotet av svåra naturkatastrofer som speglar hans känslotumult. På jorden går Lucy omkring lyckligt ovetande om Bobs existens tills han får syn på henne och klimatkatastrofen är ett faktum. Här bejakar Rosoff sin humoristiska ådra fullt ut och presenterar ett förbluffande persongalleri som omfattar allt från Bobs suveräne men uppgivne assistent Mr. B till det märkliga djuret Eck. Rosoff skriver ohämmat om förälskelsens förvillelser och unga människors lust och sexualitet. Världen må vara en kaotisk plats fylld av katastrofer men det finns ändå plats för lycka och mirakel.
Psykologin är ibland skarp, som i Picture me Gone (2013) där Mila, hennes pappa Gil och pappans försvunne vän Matthew ställs emot varandra. Matthew är romanens Godot-figur. Han är den som alla talar om men ingen får fatt i. Picture me Gone är en filosofisk deckargåta där mysteriet utgörs av (o)förmågan att förstå en annan människa men också en beskrivning av hur verkligheten och uppfattningen om den kan förändras. Mila har en känslighet och en förmåga att läsa av stämningar och andra människors tankar. Vuxenlivets komplexitet och de vuxnas svek drabbar henne med kraft. Det gör ont, men genom att inse att saker inte alltid är så som de ser ut att vara fördjupas Milas förståelse för vänskapens och kärlekens sammansatta väsen.
I Rosoffs böcker glider det verkliga och det övernaturliga in i varandra. Även gränserna mellan människa och djur kan vara otydliga. Otaliga hundar förekommer, imaginära som i Just in Case eller reella som i den senaste vuxenromanen Jonathan Unleashed (2016) där den unga vuxne huvudpersonen kommer över sin vilsenhet genom att ta hand om sin brors hundar. Jonathan har noll koll på vuxenlivet men hundarna knuffar honom i rätt riktning. I andra böcker handlar det om att se världen genom ett djurs ögon, som när Justin i ett avgörande ögonblick för en stund blir en kanin. Rosoff hyllar det starka och kärleksfulla band som kan uppstå mellan människa och djur. Två hundar och en get följer Daisy och hennes kusiner, Pell älskar och förstår hästar, Mila är uppkallad efter en hund. Mest skruvat blir tematiken i Vamoose! (2010, Älgbarnet), senare utgiven som Moose Baby (2013), en kortroman om en tonårsgraviditet. Jess och Nick ska inte bara hantera sitt oplanerade föräldraskap utan också komma tillrätta med att deras baby är en 10-kilos älgkalv.
Rosoff skriver naket om människans sökande efter mening och identitet i en besynnerlig, motsägelsefull och ibland helt bisarr värld. Hon varierar de stora livsfrågorna utan att låsa sig vid kön eller ålder. Sammanbrott och psykoser skildras subtilt. Ingen bok är den andra lik. Författarskapet talar till både känsla och intellekt. Böckernas emotionella engagemang, filosofiska djup och halsbrytande intriger lämnar ingen läsare oberörd.
Meg Rosoff har studerat vid Harvard University och vid St Martin’s School of Art and Design i London. Före debuten vid 47 års ålder arbetade hon i förlags- och reklambranschen. Rosoff är född 1956 i Boston, USA, och är sedan länge bosatt i London. Hennes böcker har översatts till ett tjugotal språk och hon är flerfaldigt prisbelönt. Meg Rosoff är sedan 2014 medlem av The Royal Society of Literature.
Foto: Stefan Tell
