Astrid Rimm
Dikten "Tragisk gudinna" gav Astrid Rimm en andraplats i skrivtävlingen Unga skriver för unga.
Snabba fakta
Juryns motivering
"Med kraftfulla formuleringar och tydligt symbolspråk skildrar Astrid Rimm en tonårings uppochnervända pandemitillvaro. Textens lyriska smärta brinner likt en olympisk eld, medan antikens litterära arv utgör fond. En läsning som omöjligtvis kan lämna en oberörd."
Tragisk gudinna
av Astrid Rimm
Sorg
och visst är jag vacker?
för er en tragisk gudinna
och visst vill ni vara som jag?
för mig är allt bara sorg, mörker och död
men för er en tragisk gudinna
och visst är det spännande att låtsas att du också är en?
att du också sitter fastkedjad på Olympens topp i en dimma av sorg
med bojor runt handlederna och kedjor kring anklarna
att du också är en tragisk gudinna
röda tårar som rinner längs kinderna
men perfekt sminkade ögon,
hur gör du din eyeliner?
ta min sorg som ni tar allt som är jag
så smart, så stark,
så stark och så tragisk
och visst kittlar något i mörkret?
ja hon står mig nära, och vet du vad
din pappa får ont i halsen men du går till skolan
så förlåt att jag inte sitter med dig
för min mamma ska dö
men snälla inte NU.
inte av din pappas hosta och inte en sekund tidigare
så hosta på, jag sitter fastlåst,
hosta hosta hosta,
bry dig inte om mig
nej, jag kommer inte på festen, det finns inte på kartan
och när jag kommer hem till en ambulans och snälla sjuksköterskor sitter du på café
prat om begravning och arv och allvar
är fredagskväll för mig
vad gör du på en fredag?
en hårtuss i papperskorgen och mamma snälla ta ditt morfin nu
(du ska inte behöva ha mer ont)
förlåt att jag inte kan krama dig
förlåt att jag alltid säger nej
vill ju bara ha kvar mamma så länge det går
och ärr och vill ju bara leva
men romantisera min sorg!
nej, jag kan inte ses för mamma ska få ett besked
nej, jag kan inte gå på stan
nej, du kan inte komma hem till oss
har ni glömt vad som händer?
nej, inte den låten, inte den
den som betyder så mycket
mitt djup är din yta
romantisera bäst du vill
du vill ju också vara tragisk?
och jag vet att ni inte menar illa
jag vet det
men
när mina ord är verklighet är dina bara bläck på papper
en idé om att vara tragisk
och
när mina ögon fylls av röda tårar
rinner längs dina kinder inga.
när corona för er bara är en inställd konsert i väntan på flera
kan vi inte vänta,
vår tid får inte stjälas
från oss från mamma
för vi har redan så lite
på mina axlar ligger ansvar
vad bär ni på era?
när mina handleder värker av bojorna där jag sitter
kan du resa dig springa och fly
om verkligheten blivit för verklig
jag som trodde du också ville vara en tragisk gudinna?
när ni springer ifrån sitter jag fast på Olympen
bojor av sorg och en vardag av kedjor
som krampar och stramar,
hårdare hårdare
järngrepp
tragisk gudinna
och visst vill ni vara som jag?
fast kanske bara ett litet tag?