”Böcker borde vara en grundläggande mänsklig rättighet”

Först och främst, vad innebär läskunnighet för ILF?

– Vi talar ofta om flera former av läskunnighet. Självklart handlar det om läsning av text och bilder, men för oss handlar det också om att integrera kulturförståelse i läskunnigheten. Genom att omvandla berättelser från muntlig till skriftlig form kan barnen utnyttja sin kulturella kunskap och förståelse för människor och deras miljöer för att tolka text.

Hur får ni urfolksamhällen att främja intresset för läsning och berättande bland barnen?

– Genom att engagera hela samhällena. Om samhällets invånare inte är så läskunniga kan de fortfarande interagera och vara en del av processen. För oss är det avgörande att bygga upp en känsla av självförtroende och ägandeskap. Om de vuxna läser böcker kommer barnen också att göra det. Plocka upp en bok var som helst i världen och börja läsa, så samlas barnen kring dig!

– I våra samhällen är det viktigt med gemensamma upplevelser. Barnen läser inte för sig själva, de ligger huller om buller, hopkrupna tillsammans, och delar berättelserna. De lyssnar tillsammans, pekar på bilderna, hjälper varandra att förstå. Utifrån kan det ge ett kaotiskt intryck, men för oss är det en härlig gemensam upplevelse.

Foto: Wayne Quilliam

Varför är det viktigt för barn att känna igen sig i böckerna de läser?

– Att lära sig läsa är verkligen svårt. Det är ingen njutning. Men en text med bilder som barnen kan relatera till gör att de kan sätta in den i sitt eget sammanhang. Det hjälper dem att tolka texten och utforska den på egen hand. Om det finns en figur som de kan relatera till, som de känner igen sig i och som de kan applicera sina släktingars röster på, blir det lättare för dem att skapa den där fantastiska filmupplevelsen i huvudet.

Plocka upp en bok var som helst i världen och börja läsa, så samlas barnen kring dig!

Vilka är de största utmaningarna i ert arbete?

– Definitivt tiden och avstånden. Australien är jättestort. Du kan resa snabbare från Sydney till London än tvärsöver Australien. För att nå vissa av våra urfolksamhällen måste du flyga, köra på dåliga vägar och åka båt. Vi måste noga planera vilket material vi ska ta med oss eftersom utrymmet på de små flygplanen och i båtarna är väldigt begränsat. Det saknas inte intressanta projekt, det saknas inte folk med strålande idéer, men att tillbringa den tid som krävs i urfolksamhällena, det är utmaningen. 

Genom programmet Community Publishing har ILF publicerat och distribuerat böcker på fler än 30 språk. Kan du berätta lite mer om översättningsprocessen?

– Allt börjar med att invånarna väljer en bok de vill översätta. Sedan frågar vi om tillstånd från upphovsrättsinnehavarna. Hela översättningsprocessen leds av urfolksamhällena – ibland kan det vara en i stort sett ordagrann översättning, ibland mer av en syntax- eller meningsbaserad översättning, det är upp till dem.

– Det är inte alltid ett lätt arbete. Ett exempel är Den mycket hungriga larven av Eric Carle, den första bok vi översatte till ett aboriginskt språk. En av översättningarna drog ut på tiden i 16 månader på grund av att ordet "slickepinne" inte finns på det språket. Men för oss är det viktigt att inte ha för bråttom, att ge dem tid. Arbetet med att skapa nya ord är mycket viktigt för urfolksamhällena, för att deras språk ska bli ett levande språk med framtidsutsikter. Det borde faktiskt vara en grundläggande mänsklig rättighet att ha tillgång till böcker på sitt eget språk!

ILF har översatt och publicerat Eric Carles bok Den mycket hungriga larven på flera urfolkspråk. Foto: Wayne Quilliam

Du har sagt att målet är att urfolksamhällena ska vara drivande i ILF:s arbete. Varför är detta viktigt, och på vilket sätt är ILF en samhällsledd organisation?

– Urfolksamhällenas ledarskap är centralt för oss. Samhällena i Australien har länge blivit tillsagda vad de ska göra och vad som är bäst för dem. Som aboriginer i det här landet fick vi inte tala våra egna språk. Nu, med de ständigt nya politiska vindarna, har samhällena gått från att dölja sin identitet till att uttrycka den öppet. Denna process har vägletts av samhällsledarna. Vår uppgift på ILF är att stödja dessa ledare och bidra till processen.

Hur mäter ni effekten av ert arbete?

– För ungefär två år sedan började vi inhämta synpunkter och feedback från samhällena: om skolorna använder våra böcker, vilka böcker barnen väljer, vad samhällena behöver av oss, om våra paket faktiskt innehåller de böcker de vill ha ... Nu sammanställer vi alla uppgifter vi fått tillsammans med en konsult. En annan aspekt är att ILF leds av urfolksamhällena, vilket innebär att samhällena har ett inflytande på organisationens alla nivåer och kan ge råd som förbättrar vårt arbete.

– Vi kan också mäta effekten i mötet med människor. Jag var på Tiwiöarna förra året, där jag träffade en ung pojke som berättade att hans mamma hade skrivit en bok för ILF för länge sen och att han också hade en intressant historia. Jag försökte få honom att avslöja mer, men han var inte riktigt redo att berätta än. Senare talade jag med hans mamma. Hon hade deltagit i vårt program för tio år sen och hade varit en del av samma process. Hon växte upp utan böcker och nu har hon hela huset fullt av böcker!

Foto: Wayne Quilliam

Vad är nyckeln till ILF:s framgång?

– Det är definitivt att organisationen leds av urfolksamhällena. Vi uppnår ingenting utan samhällenas stöd. Det är verkligen ett stort privilegium: de släpper inte bara in oss i sina hem och tar hand om oss under vistelsen, utan delar också med sig av sina berättelser. Ibland är det mycket personliga berättelser, ibland är det en kulturberättelse. De ger oss informationen och litar på att vi ska förmedla den. Detta är vårt kall, vad som gör oss till det vi är.

Vad betyder Astrid Lindgren Memorial Award för er och hur kommer priset att påverka ert arbete?

– Vi förväntade oss verkligen inte att få det här priset, och jag är helt paff över hur stort det är. Inte bara i fråga om pengar, utan framför allt dess integritet och globala räckvidd. Vi är en liten organisation som är mycket stolt över vårt arbete. Priset innebär ett nytt erkännande åt de samhällen vi har arbetat med så länge. Det är svårt att helt föreställa sig vad det kommer att innebära – vi är bara väldigt glada och upprymda och hoppas att alla som har bidragit till vårt arbete inser att detta är frukten av alla våra ansträngningar.

Arbetet med att skapa nya ord är mycket viktigt för urfolksamhällena, för att deras språk ska bli ett levande språk med framtidsutsikter.

Vad har ILF för framtidsplaner?

– En stor grej för oss just nu är bokutgivning. Vi har en liten utgivningsavdelning men ett enormt intresse från samhällenas sida. Tyvärr finns det inte så många jobb i samhällena, många ungdomar lämnar sina hem och sin familj för att söka lyckan på annat håll efter skolan. Om vi arbetar med dessa ungdomar, lär upp dem och får dem att arbeta med publicering i samhällena, kan det ge upphov till arbetstillfällen och inkomster. Under de kommande åren ska vi utveckla detta så att samhällena kan sprida sina egna berättelser och översätta de böcker de vill.

Bens 5 tips för lärare och bibliotekarier som arbetar med flerspråkiga barn:

• Ge barnen utrymme och låt dem själva ta ansvar för sin utveckling
• Erkänn att förmågan att berätta är lika viktig som förmågan att läsa
• Uppmuntra dem att utforska på egen hand och ha en positiv inställning
• Fokusera på vad som går bra och ta fasta på detta
• Att läsa långsamt är inget att skämmas över!